EM i Belgrad
Reseberättelse EM Belgrad 2011
Som ensam militär bland pistolskyttarna hade jag nöjet och äran
att få åka med till EM i Belgrad och skjuta grovpistol. Onsdag
10 aug reste vi på två täter, en från Göteborg
och en från Stockholm, till Serbien och Belgrad. För Stockholmstätens
del, bestående av Janne Danielsson och mig själv, kan jag säga
att sällan har det varit smidigare att resa. Redan på Arlanda
gick all hantering med vapen snabbt och problemfritt. Vi blev mötta
på flygplatsen i Belgrad och blev lotsade genom tullen och de moment
vi behövde genomgå. Det tog mindre än 45 min från
det att planet landade till det att vi satt i fiket och väntade på
transport.
Årets herrlag bestod av undertecknad, Janne Danielsson, Tobias Vikberg
och Håkan Landebring. Sverige ställde upp med lag i grovpistol
och standardpistol. Dessa två grenar skjuts under de två sista
dagarna på EM vilket innebär att de flesta svenska deltagare
redan varit där, skjutit och åkt hem innan vi ens kommit dit.
Vi hade i alla fall tur och hann vara med och stötta våra herrjuniorer
under deras sportpistolmatch. Standardlaget var först ut av oss och
det innebar att jag fick en extra ”ledig” dag som naturligtvis
tillbringades på skjutbanan som supporter. Standardpistolen blev
riktigt spännande ur lagperspektivet. Med två serier kvar var
det svenska laget bara två poäng från medaljplats och
som de flesta vet så går det att bli riktigt nervös även
som åskådare. Tyvärr ökade avståndet något
på slutet men en bra laginsats blev det och känslan av att
en medalj inte är så långt borta förstärktes.
Dagen därpå var det dags för mig att kliva in i handlingen
och Håkan fick överta min plats på läktaren. Grovpistolmatchen
blev nog inte riktigt lika spännande ur lagsynpunkt även om
det även här känns att vi gott och väl har kapacitet
att vara med och tampas om medaljer av samtliga valörer. För
egen del kan jag summera ihop en bra insats och slutade på 579p,
tre poäng från shoot-off om bronset. Årets EM har ändå
varit en framgång för det svenska laget och de flesta var nöjda
med sina insatser, även om alla naturligtvis vill lite mer.
I och med att EM är så utspritt i tid och de flesta redan lämnat
när EM slutar så är det ingen avslutningsbankett. Vi ordnade
själva en avslutningsmiddag tillsammans med det svenska 300m laget
som avslutades med ett bowlingmästerskap. Jag måste tyvärr
erkänna att gevärsskyttarna gick segrande ur den striden. Vid
hemresan kunde jag bara konstatera att det var precis lika smidigt som
när vi åkte ner och det är rätt skönt när
man bara vill komma hem igen.
Jonas Fyrpihl
|