MNM - 11, Borris Danmark

Tidigt på morgonen 5/9 2011 smög jag tyst upp ur sängen för att inte väcka den sovande familjen. För första gången på nästan 10 år ska jag vara borta en hel vecka från barnen. Husmoderssemester? Nej – MNM i Danmark!! Kliver upp i god tid så jag inte ska behöva stressa, flygtaxin ska komma 05:06. 04:48 hör jag ljud av en dieselmotor på garageuppfarten. Tittar ut – jodå, taxi står där. Ted Granbom och Tommy Isaksson tittar ut och ser ut som ”alltid ska man behöva vänta”. På med skorna och iväg. Ganska nöjd med att jag ändå var klar. Efter drygt en kvart ringen tjänstemobilen. ”Det var från Mycab, det står en taxi och väntar på dig…”. ”Ja men jag sitter redan i en taxi och vi är snart i Sunderbyn…” Kan det vara så att Isaksson och Granbom lurade den stackarn att köra och hämta mig fast jag inte stod på hans lista. Jodå, dom kan visst vara mycket övertygande. ”Nu åker vi och hämtar Maria” ”Jodå, hon ska visst med” så killen som körde taxin vågade väl inte annat.

Arlanda passerades utan problem, men för Oscarsson gick det sämre. Hans flyg från Östersund var inställt så han fick ta ett senare, missade således den bokade kärran till Köpenhamn. Vi blev instruerade att vänta på honom där.

4 timmar väntade vi på Kastrup. Sedan strul med att få ut hyrbilen, det var någon på rese som inte lyckades faxa på rätt sätt. Lite GPS-strul, en väg som inte fanns på kartan, en pizza på vägen och så kom vi fram långt efter att middagen var slut. Lagom till en bärs i baren, hälsa på gamla vänner och så i säng.

Inkvartering på Camp Borris, logementsstandard, bra matsalsmat.

Det var ganska tidiga mornar för att ta sig med buss till skjutbanan som låg en dryg timme bort. Lite trötta men förväntansfulla anlände vi till banan. Sport-/Grov-pistol på dagens program. Nytt för i år var att vi sköt en match på förmiddagen (lagmatchen) och så en till på eftermiddagen, den individuella tävlingen. Blåsigt, regnigt, växlande ljus. Jag gnäller inte över lite vind och kyla, även när det blåser rakt in i skjuthallen så vinden påverkar kroppen och det är vatendroppar på riktmedlen… Här gäller det att följa Staffans filosofi: ”Bra! Det kommer att störa dom andra!” Det gjorde nog det tror jag, ett individuellt silver till mig blev resultatet av dagen. Guld till Dorte Thorssen från Danmark. Poängen kan vi prata om en annan gång… Lag hade vi ju tyvärr inte på damsidan denna gång, hoppas på bättring där. På herrsidan var Finnarna värst och vann över Norge med 15p, Danmark strax efter. Individuellt tog Dansken Jens Rasmussen guld på 583p, Pål Hembre silver på 581.

Om vinden var jobbig för oss så var den nog ännu mer besvärande för gevärstrollen, men damerna tog ett lagsilver och Anna Norman individuellt brons, starkt jobbat!

Anläggningen är ett imponerande bygge. Alla banor inom samma område, faciliteter, matsal och allt vad man kan behöva i samma komplex. Danskt ”smörrebröd” till lunch. Riktigt smaskigt!

Barbecue på kvällen. Dansk barbecue kan vi verkligen rekommendera! Gott och trevligt så det förslår! Jag som är gammal och trött tog en tidig kväll, så jag kan tyvärr inte rapportera om vad som hände efter 23…

Lite tidigare var vi kommenderade ombord på bussen dag 2. Gissar att resan tog längre tid än vad dom räknat med första dagen…

Militär snabbmatch var på programmet denna dag. Även här en lagmatch på förmiddagen och en individuell på eftermiddagen. Även här var finnarna starkast och vann över Norge i lag. Individuellt guld gick till Norge, Tor Jonessen. Särskjutning mellan Marko Talvatie och Jens Rasmussen slutade med silver till dansken.

Kvällens aktivitet bestod i att bygga en artilleripjäs med diverse materiel vi fick i en låda. Trevlig sysselsättning. Vi var inte framstående i den tävlingen…

Under kvällen kom förutsättningar för påföljande dags fältskjutning… Ibland kan man läas ut mer ur förutsättningarna än vad man kunde denna gång sa de mer rutinerade fälträvarna… Den som ägnade kvällen åt att läsa på förutsättningarna för att lära dom sig utantill gjorde det i onödan, inte mycket var samma när man väl kom fram till stationen…

Glada i hågen gav vi oss ut på den regnige Danska heden för att skjuta fält. I min patrull upplevde vi vissa svårigheter, men jag antar att de andra patrullerna gjorde det också. Jag tyckte nog att det var lite kort om tid vid ett par tillfällen. Lite långt till målet också för den delen. Dessutom ganska små mål. Lite raljant sa min norska patrullkamrat något i stil med ”Simma över ån, spring 30m i leran, ladda, skjut 5 skott på 2 snusdosor på 60m håll, stående på knä med båda knäna i marken, med en hand och ryggen mot tavlan. Tid för detta 8 sekunder!” Få se om det blir verklighet nästa år i Norge…

Efter mycket summerande och räknande från sekretariatet visade det sig att Ted Granbom skulle ut igen och skjuta sär mot Pål Hembre om silvret! Ted fick vika sig, men det var ju inte mot vem som helst så han surade inte så länge. Max 2 minuter är tillåten tid att sura på för övrigt, enligt honom själv i alla fall.

Lite mer räknande och så visade det sig att herrarna tagit lagguld i fältskjutning! En stor prestation i det danska vädret! Silver till Norge.

Rioco tog ett stort steg framåt och presterade nya personliga höjdpunkter på sin första (?) internationella tävling. Det bådar gott inför framtiden. Får vi bara fram en skytt till på damsidan så vi har ett lag så kan det rentav bli riktigt bra.

Ni som hängt med i medaljräknandet kan nu konstatera att Pål Hembre åkte hem utan ett enda guld. En strid ström av silvermedaljer, både i lag och individuellt. Han var inte helt glad över detta och visade det tydligt med hängande huvud och dyster uppsyn på prisutdelningen. Fast på ett humoristiskt sätt. Särskilt då han bugade sig så pannan tog i knäna när han gratulerade guldmedaljören och dessutom föll på knä när han tog emot sin egen medalj. Glada skratt hördes från publiken. Hans landsmän var inte sena på att strö salt i såren med att kalla honom ”silvergutten”. När senare på kvällen, vid elefantutdelningen, deras lagledare kallade Tor för ”vår bäste skytt” när han berättade att Pål glömt sin pipa så att Tor fick låna ut ”sin bästa pipa” till honom ville Pål gömma sig bakom en högtalare. Han hade ju redan elefantorden men fick utstå att bli kallad för ”ruttet ägg” och böta 200kr. Ny svensk i elefantorden blev Alf Bohman.

Stort tack till alla roliga reskamrater.

Pistollaget på herrisdan bestod av: Alf Boman, Ted Granbom, Alf Kling, Ronny Andersson och Anders Lindell.